Jag jag forst traffade Alessandro pa Elle var jag lite radd for honom.

Tja jag var radd for de flesta, de snygga modetjejerna &  de coola cafekillarna.

Men Alessandro skulle jag ju jobba med varje dag & jag tyckte han var en kaxig, alldeles for smart stockholmare.

Och jag hade ingen aning vad man pratar med en kaxig stockholmare om, sarskillt inte en smart sadan.

Sa det tog nog nagra manader innan jag vagade.

Men nar jag val tog steget kunde inget hindra mig.

Nu vet jag att kaxiga stockholmare ar  trevliga & helt ok...

Sa klart blev jag jatteglad nar Aless berattade att han skulle till New York pa nagra dar.

For att prata gamla minnen hamnade vi pa New Yorks hemligaste bar, The Backroom.

En dold bar som gommer sig bakom en tom leksaksaffar, en omarkt dorr i slutet av en lang mork grand ar ingangen. 

Baren gommer sig bakom en londorr & drinkarna serveras i tekoppar.

Det hela paminner om en bar fran 30-talets gangsterfilmer, da det var spriforbud i landet.

Det gar latt att dromma sig bort i de skona sofforna & den mysiga stammningen till hur det  en gang i tiden maste ha varit pa en san har bar.

Slar vad om att de aldrig trodde att det skulle vara en trendig bar med  rokforbud iallafall...