The check please
Efter vart frisor besok blev det en fika pa Manhattan Bistro i Soho.
Vi satt & mumsade pa Creme Brulee & var sa nojda med vara nya frisyrer.
Glatt humor som jag pa passade jag pa att betala notan medans Sofia var pa toa.
Nar hon kom tillbaka & fragade om notan, svarade jag att den hade jag tagit hand om.
Och sa gick vi ut for att fortsatta spatsera pa gatorna.
Men vi hann inte langt forran servitoren kommer springandes & ropar efter oss.
Visade sig att jag hade lagt en 1 dollar sedel i stallet for 10 dollarsedel, ups...
Sa det slutade med att Sofia fick betala & jag skamdes som aldrig forr.
Det ar val sista gangen hon litar pa mig.
Manhattan Bistro
A girls best friend
Sin frisor sa klart!
Bokade in ett akutbesok hos min frisor Victoria pa Arrojo Studio.
Dagen hon fann mig var en lycklig dag, sen dess har jag inte haft manga bad hair days.
Att hon ar vacker som en dag gor ju inte saken samre.
Jag alskar att ga till frisoren i New York, for de far en verkligen att kanna sig som en prinsessa for en dag.
Du har en som halsar dig valkommen (oftast en sot gaykille) en annan som tar hand om din jacka ( oftast annu en sot gaykille), en annan som fragar om du vill ha nagot att dricka, nasta tvattar ditt har.
Sen din colorist & sist men inte minst din hairstylist.
Sa man har ett helt entourage som ser till att man mar bra, visserligen maste man dricksa alla.
Men man far ju service se det racker ett tag...
Bon appetit
Maste den som som satt sig pa mitt oga tankt & tagit sig en mumsbit.
Ser jag ut som ett smorgasbord?
Misstanksamt likt ett myggbett, men myggbett i november?
Men med min tur var det val en rabies smittad bedbug eller nat.
Ingenting ar omojligt i den har stan...
Sa har sag jag ut igar iallafall, men nu ar det nastan normalt igen.
Vacation?!
Brrr, nu ar det kallt aven har.
Fast man jobbar ju sa mycket att man inte hinner marka av det.
Just nu borjar var jobbigaste tid, alla var kollektioner som ska bli klara.
Vi jobbar 80 timmars veckor & trots att vi hyr in extra personal ar det svart att hinna med.
Det som haller an vid liv ar tanken pa semester....
Och igar upptackte jag att julafton ar pa en mandag.
Jattebra for er darhemma som far langhelg, men inte for mig.
For i Usa ar inte julafton en helgdag eftersom de firar juldagen.
Jag blev sa besviken eftersom vi har planerat en jattemysig jul har med alla tjejerna.
Jag forsokte forklara det for min chef som bara blangde pa mig och svarade;
Men Linn du har ju forbrukat din semester for tre ar framat, klart du ska jobba.
Det varsta ar att det ar sant!
For i det har landet har man bara 2 veckors semester varje ar.
Och de ar inte manga som tar ut den for att de ar radda att forlora jobbet medans de ar borta.
Sa tank pa det nar ni klagar pa era fjuttiga 5 veckor dar hemma.
Mina jobbarkompisar kan inte forsta varfor jag frivilligt flyttade hit for att jobba som en slav, nar jag kan ha det mycket battre hemma.
Ibland borjar jag ocksa undra.
Under tiden kollar jag pa den har bilden och drommer mig bort....en vacker dag...
Jag pa dominikanska Republiken feb 2007
Rocking around the christmas tree
Ikvall ar det dags for det traditionella tandningen av granen pa Rockefeller Center.
En stor grej for New Yorkborna som inte kan borja fira jul utan den har traditionen.
Alltid ett stort padrag med konsert & spektakel, i ar ar det Celine Dions tur att tanda granen.
Forsta julen i NY hade vi ingen aning om hur stort det var.
Sa vi tyckte det var en jattebra ide att traffas for en fika & titta pa granen nar den tandes.
Och for att gora det latt for oss bestamde vi att vi ses vid granen.
Lattare sagt an gjort, det visade sig att tusentals manniskor hade tankt samma sak.
Gatorna var avsparrade flera kvarter runt, poliser overallt & allmant kaos.
Har aldrig varit med om nagot liknande, inte riktigt som stortorget i Vaxjo direkt.
Sa det var 4 besvikna tjejer som fick fika pa starbucks utan en gran i sikte.
Max Brenner anyone?
Jo, lite beroende kanske jag ar, men det ar ju sa gott.
Den har gangen blev det Melted Marshmallow Crepe with icecream & Gummibears.
Smarrrrr...
Split ends
Var ar Jonas nar man behover honom?
En riktig van sager till i god tid nar katastrofen ar nara.
Och nu ar det valdigt nara.
De har kluvna hartopparna haller sakta men sakert pa att forstora mitt liv.
Klipptid nu!!!
Dancing with the Roquettes
Skulle jag nog aldrig klara av, sa ovig som jag ar.
Men det ar kul att titta pa & dromma sig bort.
Vad skulle jag gora om jag var sa vig....
Kan tanka mig att det har ar varje amerikansk flickas drom, att fa dansa med the Roquettes.
Vad ar svenska flickors drom? Vara Pippi Langstrump eller Ronja Rovardotter?
Showen var fantastisk om man kollar pa den for forsta ggn, andra gangen ar den inte lika upphetsande eftersom nummren ar detsamma varje ar.
Fast jag trottnar aldrig pa borjan nar man far anvanda 3D glasogon, min favorit!
Men i publiken, varfor hamnar jag alltid jamte pratglada gubbar?
Eftersom det var jubileum for showen i ar, fick man sma lysande stjarnor som skulle anvandas i slutet.
Gubben som satt jamte mig envisades med att jag skulle provtanda min for att se om den funkade, eftersom hans inte hade gjort det.
Jag som inte brydde mig om den har stjarnan funkade eller inte, muttrade tillbaka att den funkar sakert.
Men mannan gav sig inte utan fortsatte tjata tills jag testade stjarnan.
Och givetvis funkade den INTE.
Jag som fortfarande inte brydde mig om den har stjarnan, muttrade tillbaks att det inte gjorde nagot.
Men envis gubbe som han var fortsatte han tjata om att jag var tvungen att ga och byta, berattade vart jag skulle ga, vilken person jag skulle prata med etc..
Eftersom det har tydligen var valdigt viktigt for honom , gick jag & hamtade en ny stjarna som Funkade.
Men jag hinner inte mer an fa min nya stjarna forran han ar pa Sofia om exakt samma sak.
Gissa vem som ocksa fick ga och hamta en ny?
Haha, Sofia!!
Help! I Cant move my face!
Helt genialisk rubrik som syftar pa Nicole Kidman.
Det stammer ju ocksa, har ni sett hur hon ser ut?
Plastic fantastic ar hennes andra namn.
Jag forstar inte hur hon kan ga runt & saga att hon inte har gjort nagra operationer utan ar helt naturlig.
Nar hela varlden kan se att det inte ar sant.
Hon kan ju atminstone sta for det...
Henrik is back!
En av de fa stockholmare som vi umgas med, var ocksa tillbaka i stan for att vara tacksam.
Henrik, annu en forradare som flyttat hem till Sverige.
Sist vi sag Henrik vid liv var pa hans avskedsfest pa Lips, ett dragshow stalle.
Sa skont att se att han fortfarande ar sig lik & inte gatt och konventerat till transvetism.
Stockholmare ska ju annars alltid vara lite markvardigare an vi andra dodliga svenskar...
Where is the turkey?
I ar blev det inget traditionellt thanksgiving firande for oss, eftersom vi hade fin besok fran sverige.
Jag fick antligen traffa Katrins mamma & syster.
Sa det blev firande pa akta New York vis, middag pa Pastis.
Ingen turkey for mig, det blev en fish & chips istallet.
Fast pa jobbet igar var jag ju tvungen att ljuga & saga att det var klart jag hade turkey.
Amerikanare ar ju lite kansliga nar det kommer till traditioner.
Och jag vill ju inte att de ska skicka hem mig riktigt an...
Katrins Mamma Harriet Syster Laila Helena Sofia Katrin
ThanksGiving is here
Da var det dags for min favorit holiday har i amerika, thanksgiving.
Den dagen firas alltid den fjarde torsdagen i november, sa da ar man oftast ledig i 4-5 dar.
Vilket ar sa harligt!
Det fina med thanksgiving ar att man samlas familj & vanner, ater gott & bara myser.
Ar tacksamma for allt i livet & bara har det gott, utan att ge varann massa presenter.
Sjalvklart ater man Turkey, sweetpotatoes & cornmuffins & pumpkinpie.
Samma visa varje ar.
Varfor man firar thanksgiving?
Haha, det vet inte ens amerikanarna?!
Fast en ledtrad, det har med pilgrimmer, indianer & skord att gora....
Men with cabs
Grrr, igar kvall var jag pa jattebra humor anda tills Sofia & jag satte oss i en taxi.
Vi var bara ca 7 kvarter fran restaurangen vi skulle till I chinatown, men lite forsenade.
Sa vi hoppade in i forsta basta taxi, BIG mistake!
Killen borjar med att kora at helt fel hall an dit vi sa att vi skulle.
Vilket jag papekade for honom.
- Den har vagen ar battre, svarar han.
Ok, tankte jag kanske har han ratt, han ar ju anda TAXI chauffor & borde kanna till stan.
Nar han efter nagra minuter fortfarande ar pa vag at motsatt hall, borjar jag bli grymt irriterad & fragar om han overhuvudet vet vart vi ska.
- Sjalvklart, svarar han tillbaka & borjar fumla med kartan.
Yeah right, fraser jag fran baksatet.
Da har han hunnit kora en runda pa 15 min som borde tagit 3 min.
Kort runt i en stor cirkel over Manhattan, nar vi aldrig borde ha lamnat chinatown!
Vid det har laget ar jag sa trott pa alla mansgrisar som tror att man ar en liten dum blondin som har noll koll & som de kan utnyttja hur som helst.
Och pa karlar som inte kan erkanna att de har fel & be om hjalp.
Men istallet for att saga det till honom, ber jag honom slappa av oss.
Fegt jag vet, men det ar trottsamt att som tjej behova forsvara sig & bevisa vad man gar for dagarna i anda.
Da ar det skonare att bara avreagera sig pa bloggen:)
Efter min date med Malin var det dags for min andra date med Jibril.
Jibbe & jag traffades for forsta gangen for 12 ar sen pa ett hogstadie disco i Vaxjo.
Da jag & min kompis kom pa Jibbe med att planka in pa discot, han var namligen alldeles for ung for att komma in.
Men istallet for att skvallra, blev vi kompisar ( for att min kompis tyckte han va sot).
Men nu var det sakert 10 ar sen vi sags.
Hur vi hittade varann igen?
Facebook!
Och det visade sig att bada bor i New York...
Mina amerikanska kompisar blev sa paffa nar de sag Jibbe, eftersom de tror att alla svenskar ar blonda & blaogda.
Allt de klackte ur sig var : wow, I guess sweden is a multiculture country.
Yes, we are & det ar det som ar det fina med vart land!
Blind date
I tisdags hade jag en blinddate.
Vi hade bara haft kontakt via email, inga telefoner & vi kanner inte varann sen innan.
Och ingen av oss hade en aning om den andre skulle dyka upp eller inte.
Men pa tisdagen kl. 6 var det dags.
For sakerhets skull hade jag mitt trogna entourage med mig, Sofia, Helena, Angela & Shannon.
Men jag hade inte behovt oroa mig.
Kl. 6 dok Malin upp & det blev deffinitivt vanskap vid forsta ogonkastet.
Malin ar en jattego tjej fran Vaxjo som ar sugen pa att flytta till NY ett tag.
Darfor kontaktade hon mig for att fa lite tips & testa pa hur livet har kan vara.
Sa nu haller vi alla tummarna pa att hon kommer tillbaka snart!
