Hade precis haft en festmåltid på hamburgare & brownies, när Markus ringde & frågade om jag skulle med & spela golf.
I det försvagade tillstånd som jag befann mig i, matkoma,
svarade jag ja utan att tänka efter.
Blev ju så glad över att Markus överhuvudtaget ringde & ville umgås.
Det är man inte bortskämt med direkt.

Och så har jag alltid velat testa om det verkligen är så kul med golf som dom säger.

Så fort jag fick på mig golfhandsken kände jag hur Tiger Woodsen i mig vakande.
Bollarna bara ven & jag tjöt av glädje.
Fastän han sa att jag spelade bra & att han inte skämdes över mig.
Tror jag nog att det fanns en anledning till att han valde banorna längst bort.

Svaret får jag den dan han frågar om jag ska med igen, eller om han inte gör det...


                           Jag & Markus på Chelsea Piers