Tjejerna hittade snabbt vårt favvis ställe att hänga på efter stranden, Surf Lodge.
Trots varningar av lokalbefolkningen att det var ett wannbe Hamtonshak & att vi aldrig skulle få bord.
Gled vi glada ihågen dit varje kväll, vilket så klart slutade med att vi var vrålhungriga utan bord & mat, 2 nätter i rad.

Något som jag fick lite ångets över.
Behöver en lång middag som sysselsätter mig så jag inte tänker på vad jag helst vill göra.
Komma hem så fort som möjligt för att krypa ner i sängen & läsa en bok.

Trots av vi var överens om att vi aldrig sett så många snygga killar på samma ställe i NY, var det helt ointressant för mig. Allt jag kunde tänka på var: nästa kille som frågar mig vad jag gör eller vart jag kommer ifrån,
får ett finger i ögat, spott i ansiktet & en klack genom foten.
Orkade inte vara social med nytt folk.
Har skylt på jetlag i en vecka nu, så att man kan smita hem lite tidigare.
Men jag kan ju inte använda mig av den hur länge som helst.
Fast jag har ju alltid varit tråkig av mig, så folk är väl vana.

Min 30 årskris kanske närmar sig... på ett helt associalt sätt?


Jag, Helena, Ninna & Anja käkar lobsterrolls, Hamptons motsvarighet till hotdogs.